söndag 6 februari 2011

Sono svedese

Dagarna rullar på här nere i Rom och snart har vi varit här en månad, tiden går så jäkla fort, det står inte på förens man är pensionär!

I fredags var jag ute och utforskade på egen hand igen, att dom vågar släppa iväg mig sådär, jag börjar fundera på om dom kanske vill bli av med mig!? Självklart så glömde jag kameran så jag kan inte bjuda på några roliga kort! Det enda riktigt roliga som hände på den promenaden var att jag såg ett osynligt litet barn... nu tror väl ni att jag har blivit sjuk i huvudet, men han va osynlig...trodde han i alla fall. Och nu undrar ni väl hur jag kunde veta det? Jo för den lilla grabben gjorde saker bara en osynlig människa skulle våga göra. Ett annat tydligt tecken var att han hade en påse på huvudet, de måste vara en jäkla skön känsla det där, att tro att man är osynlig. Efter jag hade spanat in showen och tagit mig från min osynliga förföljare spanade jag in en tattueringsstudio. Det vore kul att göra något som representerar tiden jag levt här, jag får fundera på det ett tag!

Senare på kvällen så högg jag in på Vino bianco, det vita vinet! Hade dessutom en liten smakprovning på olika "skarpskott" (starkbärs), en jag föll för var "Tennant's 9,0%". När man druckit några sånna vågar man verkligen dansa disco! Sedan bestämde jag mig för att ta en krogvända, tyvärr fick jag inge sällskap ut på krogen, men efter lite vin och öl blir man ju väldigt modig så jag tog mig ut på krogen på egen hand. Det vart dock bara en snabbvisit, taxi dit - en öl - taxi hem! Taxiresan dit var i alla fall mycket intressant, chauffören kunde inte ett ord engelska och när jag druckit lite får jag för mig att jag kan italienska, undrar vad man svarade på hans frågor igentligen? Som tur var så var han Romanista så jag styrde in samtalet på fotboll när jag kände att det började spåra ur! Taxiresan hem däremot var riktigt hemsk, man skulle kunna tro att jag åkte bil med självaste Michael Schumacher. Han följde sina egna lagar och körde mot rött och på fel sidan av refugerna... i 200 blås, kändes det som iaf! Men då kom man ju bara hem tidigare och så prutade han själv ned priset så det funkade ju!



Arrivederci!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar