På fredagen var det i alla fall frid och fröjd! Jonas Carlsson, en vän till Helmer & Malin kom ner till Rom på eftermiddagen och gjorde oss sällskap till kvällen. Vi tog några öl och snackade lite fotboll, alla lika laddade för morgondagens match, Roma - Napoli!
På lördagen drog det igång tidigt! Jag ställde klockan på 11.00 och hällde upp en grogg. Den viktigaste matchen på hela dagen skulle börja kort där på, 11.45 Bajen - Brommapojkarna. Jag slog på webbradion på "barabajare.se" men fick en tråkig nyhet, snökaoset i Stockholm gjorde att matchen var inställd. Tråkigt, men det gjorde inte så mycket för nu hade Helmer & Malin vaknat och Jonas hade gjort oss sällskap. Snart skulle även Napoli fantasten Antonio också komma förbi och då tog förfesten fart!
Efter "X" antal groggar och bärs tog vi oss till nästa förfest-ställe, Piazza del Popolo, där vi skulle möta upp en annan Romanista. Vi satt där och snackade lite skit och tog en till bärs innan vi rörde oss mot Olimpico där vi skulle hämta biljetterna. Vi hämtade dom på samma ställe som vanligt så det var inga konstigheter, förutom att jag och Malin hade fått biljetter på ett annat ställe än där vi beställde, men det gjorde ingenting. Medans vi väntade på att få gå in på arenan passade vi på att ta en till bärs. Man får ju inte bli uttorkad!
Matchen drog igång! Det var två spända och förväntansfulla män som gjorde mig och Malin sällskap, två inbitna supportrar till två lag som innan omgången var i allra högsta grad inblandade i striden om ligasegern, så det var mycket spänning som låg i luften! Ännu mer spänning skulle det bli i 50:e minuten. Napoli's Hamsik tar sig in i Romas straffområde och faller lätt, men smart. Det resulterar i en straff som Cavani enkelt kan placera in och 1-0 till Napoli. Nu vart matchen även intressant för mig, eftersom jag hade tippat 2-0 till Napoli. Och som ett brev på posten så sätter samme Cavani 2-0 målet med vaden i 83:e minuten, "Ka-tjing"! Har dock aldrig mått så dåligt av att vinna pengar då jag såg sorgen i Helmer's ögon...
Efter matchen tog vi oss ut för att fira segern/dränka sorgerna! Alla drog till trastevere till ett ölhak, förutom jag...såklart, för med någon promille i blodet kände jag att de ryckte i dansnerven! Så jag satte mig i en Taxi och åkte till testaccio för att klubba! När jag kommer in på klubben så lyckas jag på något vis hamna mitt i en uppgörelse mellan två gäng! Jag skrattar lite lätt åt dom och säger åt dom att ha lite roligt istället, men när det börjar flyga folk så kände jag att det kanske var lika bra att röra sig! Jag rörde mig vidare över dansgolven likt Michael Jackson för att känna av stämningen, men det var lite för mycket folk för att få något svängrum, så jag bestämde mig för att byta ställe!
Sagt och gjort! Jag tog mig ut på gatan igen, spejandes efter ett nytt hak! Jag hör basen dunka från dom många krogarna, så jag går efter känslan och går mot det stället som låter mest! Instinkten drar mig över en stor grusplätt och mot vad det såg ut som ett fint ställe. Men för varje steg jag kommer närmare ser jag hur slitet och nedklottrat det var. Men jag tänkte "Vad fan, jag ger det en chans, hur illa kan det vara?"
Men när jag lagt min 5 eurosedel i big-pack lådan och fått komma in börjar jag fundera på vart jag hamnat, det var en gammal övergiven skola som numer såg ut som den blivit flyttad till Saturnus! Allt är målat i lustiga färger, klotter överallt, det är skitit och folk sitter på golvet och knarkar. Då gick en lampa upp för mig, jag hade hamnat på ett Italienskt rave! Men i deras ögon var det nog jag som såg konstigast ut, för det var inte många inne där som bar en stickad tröja från carlings, lacoste skor & vanliga jeans där. Dresscoden där inne gick lite mer såhär, simglösögon, batikfärgad tröja, kängor och en massa kedjor i både ansikte och kläder!
Så för att snabbt rädda upp situationen såg jag att dansgolvet var i princip tomt. Så jag tog mig snabbt in och körde lös mina allra bästa danssteg. Jag körde "skävedansen" (with a touch of rave) Dansen bestod av stampade, klappande, jabbande, hoppande och headbangade! Lägger man på danssteget "Kasta tärning" på det kan det ju inte bli något annat än succé? Tillslut kikar jag upp och ser att det blivit en ring runtom mig och man ser hur leendena sken på min publik! Jag lyckades rädda upp situationen helt okej måste jag säga! Men när folk försökte bjuda på både de enda och det andra kände jag att det var dags att försöka smyga därifrån, så mitt i ett danssteg drog jag snabbt som vinden mot utgången och lyckades komma smärtfritt därifrån.
Då uppenbarade sig nästa äventyr, att ta sig hem! Jag kände att jag fortfarande hade lite fart kvar i benen efter min dansshow och en promenad skulle nog bara göra morgondagen piggare! Så jag stannade upp, kände efter med magkänslan åt vilket håll jag skulle gå, och började traska! Efter c.a 40 minuters promenad stöter jag på en människa och kryper till korset och erkänner att jag faktiskt måste fråga efter vägen. Svaret jag får väcker lite oro "- Wow, oj oj oj... då har du en BRA bit att gå". Vid det tillfället kände jag att det kanske var bäst att ta en taxi hem... Ni ser min väg hem på bilden längst ned, magkänslan jag hade var ju sådär... Via en bakomat körde taxin i alla fall hem mig. Och som i harmoni med pasta-klockan öppnade jag dörren då Malin, Helmer & Antonio precis lagat klart fyllekäket, Mumma & godnatt!
Behöver jag säga vad jag gjorde på Söndagen? Känslan just nu ,på måndag eftermiddag, är fortfarande att det blir lugnt ett tag framöver...
 |
| Här är vad jag tror är min väg hem, på något konstigt sätt är minnet suddigt. Gula sträckan är med taxi |
Arriverderci
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar