lördag 29 januari 2011

Utelåst!

Igår som ni läste var vi ut och shoppade, men vi nöjde oss inte med det!

När vi kom hem gick Malin och Helmer ner och handlade lite mat! När dom sedan kom hem och öppnade påsen för mig uppenbarade det sig en väntad syn, mitt bland matvarorna låg det tre fynd från vinhyllan, ingen skräll! Första glaset svepte vi i oss till maten, sedan ledde det ena till det andra och rätt var det var så satt vi och lyssnade på musik och försökte fiska ur slumparna ur flaskorna! När vinet tog slut var vi fortfarande lite törstiga så tog vi oss ner till gatan för att kolla om puben på hörnet fortfarande var öppen (kl 02:15). Något förvånande var den faktiskt öppen och vi bestämde oss för att gå in och ta ett snabbt glas bira! Väl inne där var det en del folk som satt och åt och drack, vem äter mat så sent på natten? Vi fick ett bord snabbt och beställde in en kanna öl och lite grillad mozarella! En mycket trevlig kväll!

Idag, lördag, så fick man ett mycket intressant uppvaknande. Vaknar i ett ryck vid tio tiden av ett konstigt, högt och obehagligt ljud som visade sig vara våran dörrklocka... som jag råkar sova alldeles brevid!

Bakfyllan smög sig på när jag låg där och funderade på vad som hände och min första tanke var att bara skita i det, den dumma jäkeln som glömt en nyckel får skylla sig själv, jag mår ju inge bra! Men när klockan fortsatte ringa började jag tänka på karman, det var ju V75 idag och man ville ju inte ha otur då! Sen tyckte jag faktiskt lite synd om den som stod där, tänk om de va en själv (som det blev sen). Så jag rusade upp men inte stod det någon vid våran dörr? Då gick det upp för mig att dom stod nere vid porten! Och dit ner kunde man jag ju inte gå i bara kalsonger så jag gick in för att börja klä på mig något snabbt. Och när man rafsat åt sig närmsta trasor hör jag att alla dörrklockor i grannarnas lägenheter spelar likt en symfoniorkester börjar jag ana att det var någon som verkligen ville in!

Så precis när jag skulle gå ner börjar nån okänd kvinna försöka låsa upp våran dörr, så jag gick och satt mig och funderade på vem det kunde vara, det kunde ju vara allt från fiender till våran hyresvärd eller bara nån han skickat hit för att fixa något? Men när dom avlägsnade sig från dörren gick jag ut och frågade vad som stod på? Men jag hade ingen vidare lycka med det samtalet då det visade sig att hon inte kunde engelska, och min italienska är ju inte i det vassaste slaget än! Men hon fortsatte envisas om Spanska och Franska och tjatade om någon "Marco"... att man kan så många språk men inte Engelska?

Men precis när vi säger adjö hör jag min egna dörr smälla igen bakom mig. Och direkt rasar allt ihop som ett korthus när man kommer på att man inte kan öppna utan nyckel! Då står man där, barfora i shorts och t-shirt... utelåst! Och inte nog med det, pissnödig som aldrig förr och med en bakfylla som gör sig mer och mer påmind! Så det var väl bara att börja plinga på klockan och hoppas att Helmer eller Malin kan vakna ur sina bakfylle-dvalor! Tänk om dom inte vart hemma, vad skulle jag gjort då? Ut och gå en sväng på stan barfota?

Helmer hör ringklockan till sist, men då vart det en liten missuppfattning då han inte öppnade dörren utan tryckte bara på "port-öppnings-knappen". Men mitt idoga plingande fick han tillslut att förstå att det stod en stackare utanför våran lägenhetsdörr, som även visade sig vara en inneboende!


En syn jag hade i 20-30 minuter i morse...



Det är väl ungefär så spännande vi har haft det idag då V75 inte gick bra, men plussade 1400:- på vinnarspel i alla fall!


Ciao!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar